Liberalerna har fattat beslut om att värna kryptering

Ännu fler goda nyheter! Liberalerna har på sitt landsmöte beslutat att bifalla två motioner som värnar rätten till krypterad kommunikation. Detta enligt journalisten Emanuel Karlsten.

Förra veckan skrev vi om att Kristdemokraterna på sitt riksting biföll en motion om att säga nej till Chat Control. Nu har alltså Liberalerna tagit positiva beslut på sitt landsmöte.

Motion G 58 skrevs av Anton Holmlund som är ordförande för Liberala Ungdomsförbundet (LUF). LUF har tidigare uttalat sig väldigt kritiskt mot Liberalerna för att “Liberalerna svek sina väljare genom att rösta ja till Chat Control”. Han talade även på en demonstration mot Chat Control som Kamratdataföreningen Konstellationen var med och anordnade.

Här är handlingarna till Liberalernas landsmöte. Och nedan har vi skrivit ut motionerna G 58 och G 59 samt partistyrelsens svar.

G 58. Inför en digital brevhemlighet och stoppa bakdörrarna i krypterade tjänster

Rätten till privat kommunikation är en grundläggande frihet. I en digital värld är stark kryptering, som totalsträckskryptering i appar som Signal eller Whatsapp, den moderna motsvarigheten till brevhemligheten. Den gör det möjligt för journalister att skydda sina källor, för advokater att tala med klienter i förtroende, och för oppositionella i diktaturer att kommunicera utan rädsla. Kort sagt: den skyddar det fria ordet och det öppna samhället.

Trots detta vill regeringen i lagrådsremissen Datalagring och tillgång till elektronisk information (Ju2024/02286) tvinga meddelandeappar att anpassa sina tjänster så att hemliga tvångsmedel kan användas. Detta innebär i praktiken att de tvingas införa tekniska bakdörrar som bryter krypteringen. Men kryptering fungerar inte halvhjärtat. Den är antingen obruten, eller bruten. Och om staten kan ta sig in, kan även andra. Det handlar inte bara om polisens insyn utan om öppenheten mot kriminella, utländska underrättelsetjänster och illasinnade aktörer.

Det finns inga säkra tekniska bakdörrar. Så snart en krypteringsnyckel kan lämnas ut, kan den också stjälas eller missbrukas. Därför använder bland annat EU-kommissionen, Försvarsmakten och även vi liberaler själva appar som just Signal – just för att den är säker. Ett krav på bakdörrar skulle undergräva säkerheten för alla.

Därför varnar 85 cybersäkerhetsforskare vid svenska universitet i ett gemensamt uttalande för att förslaget skapar en illusion av trygghet. De pekar på tre avgörande brister: det försvagar säkerheten för alla användare, öppnar för massövervakning utan ansvar, och kan enkelt kringgås av kriminella som bygger egna versioner av appar eller använder tekniker som steganografi. I verkligheten riskerar bakdörrar att drabba laglydiga mer än brottslingar. Appen Signal har också meddelat att de kommer lämna Sverige om förslaget genomförs.

Och säkerhetsbristerna är inte teoretiska. I Salt Typhoonhacket 2024 utnyttjade kinesiska hackare en bakdörr i amerikanska telekomsystem som från början hade installerats i brottsbekämpande syfte. Vad som installeras i goda syften kan snabbt bli en risk för samhället självt.

Flera tunga remissinstanser har uttryckt stark kritik. Internetstiftelsen ifrågasätter hur anpassningsskyldigheten ska kunna införas utan att försvaga kryptering. Journalistförbundet varnar för hot mot källskyddet. Techsverige pekar på oproportionerliga kostnader, och Stockholms universitet slår fast att förslaget tänjer på rättsstatens gränser.

Det är dags att dra en tydlig gräns: staten ska inte få tillgång till våra privata samtal bara för att det är tekniskt möjligt. Vi skulle aldrig acceptera att staten öppnar alla brev oavsett om vi var misstänkta för brott – varför skulle vi då acceptera bakdörrar till våra digitala meddelanden?

Förslag till landsmötesbeslut:

  1. att Liberalerna verkar för att rätten till krypterad korrespondens över internet skyddas på liknande sätt som brevhemligheten
  2. att Liberalerna verkar för krypterade tjänster inte försvagas eller tvingas förses med tekniska bakdörrar som bryter krypteringen

Motionär: Anton Holmlund, Västerås

G 59. Totalsträckskrypterade tjänster

I en tid då digital kommunikation och datalagring blir alltmer centrala i vårt samhälle, är det av yttersta vikt att säkerställa att medborgarnas integritet och säkerhet skyddas. Stark kryptering är en grundläggande komponent i detta skydd. Nyligen har det framförts förslag om att försvaga krypteringen i Sverige, vilket skulle ha allvarliga konsekvenser för både individuell integritet och nationell säkerhet. Denna motion syftar till att kritisera dessa förslag och argumentera för behovet av att bevara stark kryptering.

Regeringen har nyligen presenterat ett utkast till lagrådsremiss om datalagring och tillgång till elektronisk information. I detta utkast föreslås bland annat att Säkerhetspolisen ska kunna besluta om en mer omfattande lagringsskyldighet om landet står inför ett allvarligt hot mot nationell säkerhet. Dessutom föreslås att tillhandahållare av nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster ska omfattas av regler om lagringsskyldighet och ska anpassa sin verksamhet så att hemliga tvångsmedel kan verkställas.

Dessa förslag har mött stark kritik från både nationella och internationella säkerhetsexperter (https://epagnin.github.io/open_letter.pdf). En ny lag om datalagring kan tvinga bort både Signal och Whatsapp från Sverige, vilket skulle ha allvarliga konsekvenser för vår möjlighet att kommunicera säkert. Försvarsmakten har i remissvar varnat för vad detta kan innebära, och får nu stöd av akademiker i Sverige och några av världens tyngsta säkerhetsexperter.

Kryptering skyddar känslig information från obehörig åtkomst. Stark kryptering gör det dessutom betydligt svårare för cyberbrottslingar att stjäla eller manipulera data. Det minskar risken för dataintrång och identitetsstöld, vilket är avgörande för att upprätthålla förtroendet för digitala tjänster.

Kryptering är inte bara viktigt för individuell säkerhet utan också för nationell säkerhet. Det skyddar kritisk infrastruktur och känslig information som kan vara mål för utländska aktörer eller terrorister. Försvagad kryptering skulle göra det lättare för fiender att komma åt och manipulera viktig information.

Att implementera bakdörrar i krypteringssystem är tekniskt komplicerat och skulle kunna introducera säkerhetsbrister som kan utnyttjas av cyberbrottslingar. Det finns ingen garanti för att dessa bakdörrar endast skulle kunna användas av myndigheter. Det finns alternativ som är betydligt bättre lämpade och som då skulle rikta sig mot specifika individer vid misstanke om brott. Vi vet också att kriminella flyttar sin kommunikation till egna tjänster som staten inte kan kontrollera. Således blir förslaget verkningslöst.

Förslagen öppnar dörren för massövervakning, vilket strider mot grundläggande principer om integritet och yttrandefrihet. Vi har sett hur till synes starka demokratier tar stora steg mot auktoritära styren, att bygga verktyg för massövervakning som i framtiden kan användas av andra aktörer är en enorm risk och ett hot mot vårt fria samhälle.

Förslag till landsmötesbeslut:

  1. att Liberalerna verkar för att lagförslaget omarbetas för att bevara och stärka den personliga integriteten
  2. att Liberalerna verkar för att lagförslaget omarbetas för att krypterade tjänster inte tvingas bryta kryptering eller bygger in bakdörrar utan att misstanke om brott föreligger.
  3. att Liberalerna verkar för att legitima totalsträckskrypterade tjänster inte tvingas bryta kryptering eller bygga in bakdörrar

Motionär: Johan Lisspers, Stockholm

Svar till G 58 och G 59

Motionerna G 58 och G 59 föreslår att lagstiftning kring kryptering inte försvagas och att rätten till krypterad korrespondens över internet skyddas. Partistyrelsen anser att motionärerna lyfter viktiga och angelägna frågor om behovet av att värna totalsträckskrypterade tjänster och den digitala brevhemligheten. Liberalerna står tydligt bakom individens integritet, yttrandefrihet och kommunikationsfrihet. Sverige är dock i ett läge där den organiserade brottsligheten har blivit systemhotande. Liberalerna ska inte stå i vägen för de reformer som krävs för att bryta gängbrottsligheten.

Det är ofta av stor betydelse vid brottsbekämpningen att kunna få tillgång till information från olika former av elektronisk kommunikation. Detta gör sig starkt gällande när det gäller att utreda brott som utförs av kriminella nätverk, eftersom Polisen då ofta ställs inför en situation där såväl vittnen som brottsoffer av olika skäl inte vill lämna information till utredningen. Tillgång till information från olika former av övervakning och avlyssning kan då vara helt avgörande för att brotten ska kunna klaras upp. Även när det gäller att förhindra rekrytering av barn och unga och att komma åt nätverk som delar förbjudet material som exempelvis barnpornografi är det av stor vikt att kunna få tillgång till olika former av information. När dessa brottslingar i allt större utsträckning går över till att använda krypterade tjänster måste de brottsbekämpande myndigheterna få fler verktyg för att kunna fortsätta upprätthålla tryggheten och sätta fast grova brottslingar. Det är också genom att infiltrera dessa, exempelvis i det uppmärksammade Encrochat fallet, som viktiga gripanden kunnat göras. Avvägningen handlar om att alla inte ska övervakas hela tiden, men att de som begår grova brott inte ska kunna planera och genomföra dem obehindrat.

Precis som vid andra former av tvångsmedel är proportionalitet helt centralt. Liksom vid häktning eller en husrannsakan krävs en viss grad av misstanke, personen som utsätts för tvångsmedel ska ha möjlighet att få ersättning om det visar sig att den är oskyldig och att de i vissa fall beslutas av domstol. Sådana garantier till rättssäkerhet är en förutsättning för att tvångsmedel ska vara förenliga med vår liberala demokrati. Det gäller även möjligheter att ta del av krypterad information. Liberalerna verkar för att all lagstiftning inom detta område ska ta sin utgångspunkt i rättssäkerhet, proportionalitet och effektivitet – inte massövervakning.

Partistyrelsen föreslår att motionerna G 58 motion G 59 anses besvarade.

Förslag till landsmötesbeslut:

  1. att motion G 58 anses besvarad
  2. att motion G 59 anses besvarad

Enligt Emanuel Karlsten har alltså motionerna G 58 och G 59 bifallits av landsmötet.

KD och L har fortfarande inte svarat på vår enkät

Vi i Kamratdataföreningen Konstellationen skickade ut en enkät till riksdagspartierna för att ställa sju frågor om hur de ställer sig till massövervakning, kryptering och rätt till personlig integritet. Svaren sammanställde vi hösten 2024 i vår rapport Kluvna tungor.

Varken Liberalerna eller Kristdemokraterna svarade på våra frågor. Frågorna var:

  1. Är ni motståndare till EU-kommissionens förslag som kallas Chat Control 2.0?
  2. Står ni bakom EU-parlamentets kompromissförslag?
  3. Tycker ni att övervakning och skanning bara ska vara riktad mot misstänkta, och inte generell mot alla användare?
  4. Tycker ni att totalsträckskrypterad kommunikation ska fortsätta vara tillåten och att man inte ska tvinga tjänster eller appar att kringå krypteringen?
  5. Om Belgiens kompromissförslag (eller väldigt snarlikt förslag) skulle komma upp igen i EU-parlamentet, riksdag eller regering, skulle ni säga nej till förslaget?
  6. Anser ni att privat kommunikation är (eller bör vara) en mänsklig rättighet?
  7. Anser ni att det finns en risk/sannolikhet för ett sluttande plan med Chat Control så att mer än CSAM-material skannas efter i framtiden?

Vi fick svar från V, C, MP och SD. Alla svarade ja på frågorna och säger därmed att de är mot Chat Control och massövervakning.

Liberalerna och Kristdemokraterna har tagit positiva steg framåt men har fortfarande inte svarat på vår enkät. Socialdemokraterna och Moderaterna har inte heller svarat på vår enkät.

Chat Control, Going Dark och lagrådsremiss om datalagring

Ingen av motionerna G 58 och G 59 eller någon annan motionerna som var inskickade till landsmötet nämner explicit Chat Control. Men frågan om digital brevhemlighet och rätt till totalsträckskrypterad kommunikation hänger så klart tätt samman med Chat Control.

“Going Dark” kallas rekommendationerna från High-Level Group (HLG) on access to data for effective law enforcement. Det är ett annat försök att föra in bakdörrar i totalsträckskrypterade appar med argumentet att brottsbekämpade myndigheter behöver ha tillgång till kommunikation. Organisationen EDRi har skrivit om det tillsammans med många andra organisationer. Även den tyska nättidningen Netzpolitik har skrivit om Going Dark.

I april 2025 släppte EU-kommissionen sin strategiska femårsplan “ProtectEU” för att adressera “interna säkerhetshot”. Chat Control och Going Dark är en del av de här större övervakningsförsöken.

Som bägge L-motionerna tar upp finns det en aktuell svensk lagrådsremiss: Utkast till lagrådsremiss Datalagring och tillgång till elektronisk information. Remissvaren kan läsas här. En sammanställning av remissvarens kritik finns att läsa här.

Det är alltså många olika lagförslag, regleringar och försök till att öka kontroll och massövervakning. Därför bör partier och politiker krävas svar inte enbart för de enskilda förslagen utan hur de ser på rätt till privat kommunikation i sin helhet och rätten att inte bli övervakad utan brottsmisstanke.